.

Röda i skinnet efter en dag vid poolen i fredags satte vi oss i bilen till min kollega Popy som bjudit oss till hennes systers bröllop. Bengaliska bröllop är uppdelade på flera dagar och vi hade blivit lovade att vi skulle få ta del av ceremonin när paret gifte sig. Min kära kollega hjälpte oss att klä oss alla tre i sari innan vi åkte vidare till restaurangen där kvällen skulle spenderas. Gästerna var inbjudna runt halv åtta-åtta tiden. Det visade sig att vi var först på plats när vi anlände strax innan åtta. Jag förstår inte varför jag aldrig lär mig att här är tid inget av vikt, men som svensk sitter det väl i ryggmärgen att hålla tider.  Vi satte oss ner till bords och jag tänkte att jaja snart drar det väl igång. Två timmar senare var alla på plats och middagen kunde börja. Jag hade försökt förklara för Popy att mina gäster inte kunde äta av bengalmaten men hon försäkrade om att det var thailändskt mat som inte skulle vara så stark. Inte helt oväntat var det för starkt och Olivia fick lära sig hur man låtsasäter och sen lägger servetten på tallriken för att servitörerna ska tro att man är färdig och ta ens tallrik. Jag frågade försiktigt en annan kollega som också närvarade om när själva ceremonin skulle börja och fick då till svar att de redan var gifta och att det bara var middagen som serverades denna kväll. Femton minuter efter att maten serverades på bordet dukades allt av och folket började röra på sig. Middagen var över och för oss återstod bara att bli fotade av alla gäster. Olivia var nog den som fick till filmstjärnelooken bäst och även den som fick stå mest framför kameran. Kvällen avslutades på nordic med en drink, köket var redan stängt så våra tomma magar fick fyllas hemma med några nattamackor!

Tripp trapp trull


Vacker brud


Olivia tillsammans med Popy


Poserande i väntan på gästerna


Två med kurrande magar och saris som spänner i midjan  


Skål!

I fredags eftermiddag åkte jag till flygplatsen för att hämta upp mitt kära besök. Jag kunde snabbt lokalisera blekisarna i mängden av bengaler och indier och omfamnades av två förvånadsvis pigga själar! Efter en snabb sväng till lägenheten begav vi oss ner till Nordic för pedikyr och fotmassage och även middag. Hemma igen slocknade både mamma och Olivia som en stock medan jag låg vaken lyssnandes på arbetarna utanför som bygger nytt hyreshus. Natten efter när vi skulle gå till sängs var det samma visa. Då fick jag nog så jag och Olivia sprang ner till vakterna och förklarade att det inte är okej att hålla oss vakna om nätterna genom nattarbete. ”Shamossha” (problem på bangla) ”Can not sleep, very noisy” ”Work day ok, work night not ok” Olivia skrattade så hon höll på att vika sig när faster gick igång och själv undrar om jag gått och blivit halvt bengal.

Dagarna så här långt har bjudit på många intryck för nykomlingarna. I söndags åkte vi till en marknad som innebar ständig trängsel med folk och många nya syner att ta in. En efterhängsen bengal lekte guide genom att förfölja oss och berätta var vi skulle gå. Vi gjorde tappra försök att bli av med honom genom att ta andra vägar men trots att han inte följde efter oss så på något vänster dök han alltid upp framför oss igen! Mycket inhandlat blev det inte men Olivia fick tag på ett par flipflop för 12 kr och vi några fina mönstrade sjalar.

Gårdagen bjöd på sol hela dagen så jag och mamma låg mest i solstolarna och hade det gott. Olivia höll mest till i poolen och hann även med en lektion på tennisbanan. I tennis ska handleden vara rak och sträckt vilket gjorde hennes rörliga handleder från handbollen det lite svårare men för att vara förstagångs spelare fick hon gott betyg av tränaren. När vi gick hem tog vi en omväg för att se lite av gatorna och stannade vi vid ett asfaltsarbete, bara en sådan sak är en upplevelse här. På kvällen åt vi på en koreansk restaurang. Restaurangen var full med rökande koreaner med spritflaskorna på bordet. De ställde också till med en ljudnivå som gjorde att vi förblev tysta mestadels av middagen. När jag väl öppnade munnen var Olivias, som satt på andra sidan bordet, återkommande ord ”va?” Sushin var fantastiskt god men behöver jag nämna att vi inte blev långvariga. 

World Cup i cricket hålls i Bangladesh i år så det är full dekorerat runt om i Dhaka med flaggor och banderoller. I varje hörn hos handlarna finns en utplacerad tv så de kan följa matcherna. Vi stötte på ett glatt gäng supporters en dag då Bangladesh spelade sin första match mot Indien.

Idag har jag varit inne på kontoret hela dagen medan gottegrisarna har haft ännu en dag i solen. Imorgon blir det fabriksbesök och senare på dagen ska vi träffa mitt fadderbarn.

 

Hej till nästa gång!

närmare bestämt om 18 timmar har jag mamma och Olivia här!! Gästrummet är idag storstädat och sängen är renbäddad (jag ska inte ta på mig äran utan den ska Robi ha). Värmen har kommit tillbaka till oss så jag hoppas på solen kommer att fortsätta lysa på mina älskade familjemedlemmar efter en långdragen vinter hemma. Myggorna har vaknat till liv igen efter en antagligen för kall vinter, så nu är det återigen Mygga som parfymdoft som gäller.

Igår hade vi en helgdag här i Bangladesh så vi var lediga ifrån jobb. Jag njöt av en riktigt lugn och avkopplande dag. Efter en skön sovmorgon (byggarbetarna utanför sovrummet visade sig också ha ledigt) fick jag ett par timmar i solstolen innan det var dags att ordna lite ärenden runtom i Gulshan. För första gången lämnade jag in foton för framkallning, billigt och det sägs att slutresultatet ska bli bra. 

Imorgon efter lunch är det jag som sätter mig i bilen till flygplatsen för att möta upp mitt efterlängtade besök!! Kvällen bjuder på behandlingar och middag på nordiska.

Det är mestadels gråa och slitna rikshaws som syns på gatorna, men i förra veckan fick jag syn på en nylevererad rickshaw till ett brittiskt par som bor här i Dhaka. Vilket hantverk!

Skickar över ett fång med kramar till er där hemma (och en stor puss till Anders) på Valentines day! Efter frukosten idag satte jag mig i bilen för att snabbt stanna till vid vägen och köpa rosor till ett par vänner, innan jag fortsatte till kontoret. Till min stora förvåning möttes jag av en kö på gatorna av alla män som skulle köpa rosor till sina fruar. Men gentlemän som de är (eller vit som jag är) fick jag gå före. Min maid fick ställa upp som blombud på rickshaw!

Dagen har spenderats ute hos leverantörer och har fortsatt gått i hjärtans tecken. Kanske är det jag som tänkt på det extra mycket idag men tycker alla har varit lite extra kärleksfulla.  Ett par rosor fick även jag av några kollegor, med krav att jag inte skulle säga något till min pojkvän. Nu har jag ju inte gjort det heller, bara skrivit så han kan läsa. För övrigt får jag min Alla hjärtans dag present på fredag i form av att mamma och Olivia anländer! ♥

Ovanlig syn med män vid blomsterhandlarna 


Förberedelser för Valentine party


Hjärta som dekoration på rikshaw


Mys på bensinmacken


Trötta rosor i värmen, som dessutom säljs
till dubbla priset dagen till ära


Hjärtballonger till barnen


Vet inte hur mycket kärlek det är från mannens som skyddar sig med tidningen,
men geten såg ut att mysa riktigt när den sekunder senare klev upp i mannens knä

Igår tog jag en sväng inom ”systembolaget” här i Dhaka. Systembolag är inte riktigt rätt benämning men det är butiken där vi ”utlänningar” får handla alkoholhaltiga drycker. Det som fanns på inköpslistan var några flaskor rödvin. Själva shoppen består av ett litet rum på några få kvadratmeter och längs väggarna finns utbudet uppstaplat. Jag tror lika tätbefolkat som Dhaka är, lika tätbefolkat var denna shopp igår. Som vanligt tog allt sin tid; en person som skulle kolla så passet var giltigt, en som tog min beställning, en som skulle skriva ut ordern, en som skulle gå ner med ordern till lagret, en som skulle ta stämpla ordern, en som skulle hämta flaskorna, en som skulle packa ner flaskorna i en kasse, en som skulle bära dessa åt mig… tur att man har vuxit in i banglatempot med tiden. Det fanns cirka tio röda viner att välja mellan och eftersom alla var nya för mig gick jag på en Cabernet sauvignon druva. En flaska kostade 120 kr, undrar vad den kostar hemma?

Efter vinhandlandet hade jag ett ärende till att göra på vägen hem. Jag bad min chaufför att vänta tio minuter på mig utanför medan jag sprang in snabbt i nästa butik. Jag var halvt utanför bilen när jag förstod på min chaufför att något inte stämde. Kommunikationen är inte den lättaste då hans engelska är väldigt fåordig. Efter lite gestikulerande fram och tillbaka och med hjälp av några ”bangelska” ord förstod jag till slut att han var livrädd att stanna kvar i bilen tillsammans med mina vinflaskor. Det är förbjudet att dricka alkohol för lokalbefolkningen, blir de påkomna med alkoholiga drycker blir de också straffade. Än en gång blir man påmind av kulturkrocken, som jag upplever mer eller mindre varje dag! 

I lördags begav vi oss till Old Dhaka. Precis som namnet antyder är det den gamla delen av Dhaka med gamla byggnader och trånga smågator. Bilfärden dit gick oväntat snabbt och efter en halvtimme konstaterade vi att vi redan var där. När vi stannade på Hindu street som var vårt mål var gatan helt tom på människor och paraden som vi hoppats på att se fick visade sig äga rum några dagar senare. Vi fick tänka om och bestämde oss för att se en gammal byggnad som heter Pink Palace. Det var i samma veva som kaoset började och tålamodet var på väg att rinna över. Vi hade en chaufför som inte sa ifrån när han inte förstod var vi ville utan bara körde på och hoppades på att hitta rätt samt ovetande bengaler som inte förstod vad Pink Palace var. Till slut satt vi alla fyra tjejer med varsin mobil bredvid varandra i bilen och försökte desperat få tag på någon som kunde tänkas veta var vi skulle. Till slut hittade vi äntligen fram med vägledning… trodde vi. Vi såg en byggnad som är ritad av samma arkitekt som Tasmahal i Indien och njöt riktigt av att promenera runt i solen i ett mer eller mindre folktomt område. Senare på kvällen när vi var på ute på middag och berättade om vår tripp visade det sig att vi inte alls varit på Pink Palace utan en sett en annan byggnad. En byggnad som vi ännu inte har något namn på.. det får nog bli ytterligare en tur till till Old Dhaka, denna gången med en guide!

Det var dyrare inträde för oss foreigners


Biljettkontrollant och vakt


Fin arkitektur.. rosa?


Underbar trappa


Vackert klädda flickor som gärna ville vara med på bild


Tupplur i skuggan


Tobaksförsäljare


En pigg gamling på gatan

11-12 timmars arbetsdagar har lett till att det inte blivit något bloggande på ett tag. Med andra ord har de senaste dagarna mest spenderats på kontoret och på fabriker. Roliga och lärorika dagar men har inte orkat mycket mer än att äta middag när jag kommit inom dörren och sen somnat. Dagens inlägg består därför av lite foton från kontoret. Håll tillgodo! Nu är det dags för sängen och ladda inför ett heldagsbesök imorgon hos en av våra trikåleverantörer.
 

”Silver Tower”, vårt kontor ligger på 10:e våningen


Så här sitter jag och jobbar om dagarna


Bönestund på hustaket utanför vårt kontor


Alla kollegor samlade


Svensk fika med gifflar och kaffe


På väg in i bilen för att åka till fabrik. En försäljare vill sälja en höna till mig.
Det är bara att välja den som ser finast ut och sen huggs huvudet av och fjädrarna plockas.


Strul med bilarna så det blev till att ta rickshaw hem från jobbet.
En av våra kontorskillar följde med mig och höll mig sällskap.