Dhaka från bilrutan...
Lycklig över att magproblemen äntligen var över vaknade jag natten till lördag av en ond hals och en täppt näsa. Jag försökte intala mig att jag drömde, men vaknade med samma besvär på morgonen. Bara att gilla läget och jag försöka tänka positivt, det kunde ha varit magproblemen som fortsatte. Det var bara att mota sig upp ur sängen eftersom jag och ett par kollegor denna helg skulle hjälpa till som volontärarbetare på en skola som Lindex sponsrar. Vi och några andra klädföretag hade sen tidigare skänkt överblivna provplagg så nu skulle dessa säljas och försäljningspengarna gick till skolan. Det var långt fler kartonger med kläder att packa upp än jag kunnat föreställa mig (som doftade mer eller mindre mögel då fukt är ett stort problem här) och det blev några hektiska timmar med många som skulle dra och slita i kläderna. Vi fick en svettig men rolig förmiddag! När vi var klara var det raka vägen till poolen som gällde för mig! På kvällen åt vi gott och hade filmkväll hemma hos en av tjejerna, om man nu kan kalla det för filmkväll. Från att ha stängt av första filmen som började hacka efter en halvtimme, testat en ny film som var inspelad i en biosalong (ljudet lät som att man satt i en plåtburk) fick vi nöja oss med några Vänner avsnitt. Inte så bara det, men det är vid sådana här små tillfällen som man känner att man är i ett land som Bangladesh, allt blir aldrig riktigt som man tänkt sig. Turligt nog betalar vi inte mer än tio svenska kronor för en film här så det är väl bara att vänja sig vid dåliga kopior. Söndagen spenderades med panodil i kroppen under parasollet, jag vägrade att ligga inne när jag vaknade till en blå himmel och strålande sol. Lyckligtvis hjälpte nog en lugn helg till att mildra förkylningen för det känns redan som den är på gång bort. Vågar ju knappt hoppas!
Idag har jag varit på fabriksbesök hela dagen och fått sett hur det går till att tillverka våra kepsar, en väldigt spännande och givande dag! Det är såklart många intryck på fabrikerna men också i bilen på vägen till och från. Idag hade vi enkel väg 1,5 timme. Man hinner se mycket från bilrutan men svårt att hinna få bra foto från bilrutan. Här är några foton från dagen, enjoy!
Ett flak lastat med svinn från textil produktion som är på väg till återvinning
En fin moské. Dhaka kallas för övrigt för moskéernas stad
Tre färglada rickshaws parkerade
Första dagarna undrade jag vad alla gjorde hukandes i väggrenarna,
men har förstått att här sitter även pojkarna och männen ner och kissar
En vällastad liten flakbil…
En frisör med salongen jämte vägen
En söt pojke som inte kunde släppa mig med blicken,
och inte jag honom som ni ser
Helt övertygad om att det återigen är den lilla
j-vla ödlan som även haft en liten streptokock-infektion
kram
Såklart att det är därifrån jag fått infektionen! Och jag som har beskyllt mina stackars snörvlande kollegor på kontoret..
Kram